TRYGGHETEN I EN VÄN SOM ALDRIG DÖMER - NÄR JOBBIGA TANKAR HÄLSAR PÅ

EllenCorinneSommar.jpg
EllenCorinneSommar.jpg

Godkväll! Jag har precis kommit hem efter en helg i Ekenäs hos Ellen och Nico. Vi har haft det helt fantastiskt som vanligt. Man känner sig verkligen alltid så himla välkommen när man hälsar på dem. Tänkte berätta mer om vad vi gjort imorgon för först vill jag skriva om något helt annat.

I fredags behövde jag lätta lite på hjärtat om en sak som tynger mig ibland. På kvällen låg jag sedan och funderade och kom fram till att det finns en sak som jag uppskattat så otroligt mycket med Ellen, och det är att hon sprider ett sådant tryggt lugn omkring sig. Hon gör så att jag vågar öppna upp mig, berätta om saker som känns jobbiga, om situationer där jag tvivlar på mig själv och det bästa med henne är att hon aldrig dömer. 

CorinneSommar.jpg

Vi har alla bagage som vi går och bär på. Händelser som ärrat oss, som vi lämnat bakom oss men som ändå format oss på något vis. I mina tidigare relationer har jag varit med om bland annat stora svek som gjort mig riktigt ledsen. Känslan när den person du tror vill dig allt i livet sviker dig är hemsk. Fastän jag gått vidare för länge sedan kan jag ibland ändå påverkas på något plan.

Då är det skönt att prata ärligt och öppet med någon jag litar riktigt mycket på. För mig har det alltid hjälpt att prata om saker som känns tunga. Att helt enkelt lätta på locket och bara babbla ut. Oftast märker man då vart problemet ligger och så känns det inte lika stort längre. Ibland kanske det bara är något man själv fått för sig i sitt egna huvud.

CorinneSommar.jpg

Det är också befriande på något vis, att märka att man ibland kanske strular till det för sig själv genom att tänka onödiga tankar. När man förstår att så är fallet, känner i varje fall jag en sorts lättnad. Känner ni igen det jag beskriver? I det läget är Ellen så himla grym på att hjälpa mig och framförallt peppa och påminna mig om att jag är stark och klok. 

Det som ibland känns helt galet är att vi bara känt varandra med Ellen i lite över ett år. Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle kunna öppna upp mig på detta vis åt någon jag känt förhållandevis kort tid, men jag tror verkligen att vänskap kan fungera lite som en kärleksrelation: När man vet att det är rätt så är det rätt. I mitt och Ellens fall har jag känt enorm tillit till henne sedan dag ett. Tack Ellen för att du finns där. För alla skratt och djupa diskussioner och för att du alltid orkar lyssna och aldrig dömer ❤️

DEN MAGISKA RESAN TILL MALTA

Gozo.jpg

Hej och god kväll! Det var ett tag sedan nu. Blev lite av en oplanerad bloggpaus i och med resan. Hade egentligen tänkt att blogga från Malta men vi hade det så himla bra att jag tänkte att det är bäst att bara stänga ut allt och njuta till 180 % av resan. Det blev en helt mobilfri semester med andra ord. 

papannivallettapasta.jpg

Vår resa till Malta var helt otrolig. Malta visade sig vara ett riktigt guldkorn som överträffade alla förväntningar. Fantastiskt vackra landskap och arkitektur, supergod mat och gott kaffe. Vädret var fint och kameran gick varm. Vi har säkert tagit tusentals bilder, känns som att nästan allt på Malta var fotovänligt. Längtar redan tillbaka när jag ser på bilderna i detta inlägg.

Som ni kanske kan gissa åkte jag till Malta med Laban (haha känns så skumt att kalla honom det). Att få dela alla upplevelser med honom, gjorde att allt kändes bara ännu mer magiskt. Vår första resa men definitivt inte den sista. 

CorinneVallettapapanni.jpg

Typ såhär har jag sett ut under hela resan. Så lycklig och med världens största leende på läpparna. Det känns som att jag inte riktigt hunnit landa ännu och förstå allt det vi upplevt. Ska försöka samla tankarna lite och sedan berätta mer. Om du som läser funderar på att åka till Malta så säger jag bara gör det. Jag lovar att du inte kommer ångra dig. 

Vi hörs mer imorgon, kram!

corinnevalletta.jpg
Malta.jpg

HAN SOM GÖR MIG ÄNNU LYCKLIGARE

karlek.jpg
KöpenhamnKaffeFebruari.jpg

Det finns något som jag har tänkt berätta åt er rätt länge nu, men som jag lite hållit på, för att först få känna mig säker, lugn och sedan berätta. Det är nämligen så att det finns en stor del som inte framkom i inlägget Tankar om första månaderna av år 2018 och det är nämligen att det finns någon som lyst upp detta år lite extra mycket. Som fått mitt hjärta att hoppa upp i halsgropen av glädje och som fått mig att känna miljontals fjärilar i magen. En kille som jag tänker hålla hårt i. 

Han önskar att inte visas på sociala medier och därmed inte heller bloggen. Därför tänkte jag att vi kallar honom något, typ Laban. Som spöket Laban, snäll men lite hemlighetsfull. Han är magisk, så vacker och har ett hjärta av det finaste guld. Han får mig att skratta, sådär att det gör riktigt ont i magen. Han är inte bara rolig utan har också en djupare sida, det har blivit många sena kvällar med fina diskussioner och skratt. 

Vi delar mycket, mer och mer för ju längre tiden går. Han är även orsaken till att jag åker över till Sverige allt oftare, det råkar sig nämligen att han är därifrån. Med andra ord trodde jag att jag lämnat kapitlet Sverige bakom mig men ack så fel jag hade. På något vis känns det så fint, jag visste att det fanns något i Sverige som jag längtat efter. Jag visste bara inte att det var han. Nu vet jag och Sverige har aldrig känts så härligt som nu. 

Innan jag träffade honom hade jag gjort mitt livs största personliga resa. Hittat mig själv, hittat mina egna ben. Hittat lyckan. I det perfekta ögonblicket stod han där. När jag var hel och lycklig igen. Så kom han in i mitt liv och för varje dag som går gör han mig ännu lyckligare. 

Man vet aldrig hur livet blir men om man verkligen tror på att det blir bra, så löser det sig. Ibland lite extra bra <3