Mina två viktigaste träningsmål för våren 2019

Jag satt och funderade för ett tag sedan om jag borde lägga upp några träningsmål för våren. Min träning har löpt på väldigt bra senaste tiden. Jag har kört de flesta pass som jag tänkt mig och jag tycker kroppen svarat bra på träningen. Framförallt har det blivit till en rutin igen och samtidigt känts så kul. Det är inte längre världens grej att ta sig till gymet, vilket även var orsaken till att jag valde att uppgradera mitt medlemskap till ett år.

När jag funderade kom jag ändå fram till att något mål kan vara bra för mig, både för utvecklingen och motivationen. Sedan var ju nästa fråga vad de ska vara. Till slut bestämde jag mig för två mål som känns realistiska och motiverande att uppnå. Tidsperioden har jag lagt att ska vara exakt en månad efter min 25-års dag som är den den 26 maj. Det känns som en bra tidpunkt plus att det ändå är rätt så många veckor dit.

corinnelopning-7019.jpg
corinnelopning-7022.jpg

Mina träningsmål fram tills 26 juni

1. Kunna springa minst 5 km utan att få ont i knät.

Mitt knä började trilskas riktigt illa i höstas på grund av ett par nya skor som kändes så bra men som visade sig tyvärr vara allt annat. Sakta men säkert gjorde de att knät blev irriterat och det ledde till att jag inte kunnat springa något alls under detta år. Under månadernas gång har jag försökt stärka knät ytterligare och så ska vi gå på jakt efter nya löparskor. Sedan ska jag börja springa igen, försiktigt och lugnt. Öka på takten sakta men säkert.

Att springa 5 km är kanske inte så långt i sig men i detta målet handlar det inte för mig att utveckla min kondition som mest eller att känna att jag kan pressa kroppen till max, utan här vill jag stärka mitt knä så att jag kan springa utan smärta. För mig känns det tusen gånger viktigare än att springa något långlopp med ett knä som gör ont och svullnar upp.

****

2. Träna benböj och frivändningar 5x5 med samma vikt som sommaren år 2016

Under år 2016 kände jag att träningen löpte på relativt bra och att jag tränade på sådana vikter som jag var nöjd med. Efter min långa paus med styrketräningen har jag hittat glädjen igen men däremot är ju min styrka något helt annat i dag än det var då, vilket ju är 100 % förståeligt. Eftersom jag inte känner mig stark nog att lyfta några som helst maxlyft har jag lagt upp ett mål om att träna benböj och frivändningar på samma vikter som jag låg på under sommaren 2016.

Det känns som ett realistiskt mål som inte kan vara skadligt för min kropp eftersom jag då ska klara av att lyfta fem gånger samma vikt under fem varv. Eftersom vikterna då är lägre än vid maxlyft är skaderisken mindre plus att det stärker kroppen på ett bra sätt. Kommer successivt öka vikterna under veckornas gång och hittills märker jag att jag utvecklas hela tiden. Mentalt känns det också mycket enklare eftersom jag ju vet att jag är kapabel till att lyfta de vikterna.

Så det var mina mål. Som ni kanske märker är temat inte maxprestationer utan istället trygga mål som inte kan vara skadliga för kroppen. Det är viktigt för mig, att träningen stärker - inte söndrar.

Har du några träningsmål för våren 2019?

I dag började jag lyfta tungt igen

Hej kära ni. Jag vill bara kika in snabbt och berätta en grej. Har egentligen inte tid att blogga alls, sitter och kämpar med en skoluppgift som ska lämnas in om någon timme men måste bara få berätta detta åt er och dokumentera denna dag på bloggen.

I dag är dagen som jag efter en nästan två-årig paus infann mig på mitt gamla gym med min tyngdlyftningstränare Juha och gänget som jag brukade träna med när jag fortfarande elitidrottare. Första gången på nästan två år. Förstår ni hur mycket som hänt sedan dess. Ändå kändes allt precis som det brukar. Stämningen var lika lättsam. Lyften tunga och framförallt fanns den där, glädjen. Den som jag hittade för ett tag sedan.

skorgym.jpg

Jag har verkligen gillat gymträningen för mig själv och framförallt gruppassen som jag gått på senaste tiden men någonstans inom mig har ändå funnits en längtan av att också komma tillbaka till träningspassen med Juha och gänget. Köra dem och min andra träning. Det är något speciellt med att ha en tränare där, som hjälper en att utvecklas och bli bättre. Som delar de tyngre men även de lättare träningspassen med en.

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle ta mig tillbaka till träningspassen med Juha och gänget. Någonstans har jag känt att jag inte skulle palla det, att det skulle kännas för jobbigt eftersom karriären inte blev som jag tänkt mig. Det blir ju aldrig som förr eftersom jag numera bara tränar för att det är kul och jag mår bra av det, inte för ett större mål som jag hade förut med idrotten. Jag vet inte om ni minns, men i början hade jag det väldigt kämpigt med hela träningsgrejen överlag. Hittade inte glädjen i det, men som tur har den ju kommit tillbaka under årens gång.

Det var så kul att vara tillbaka i dag med gänget så jag beslöt mig för att hänga på dem igen i helgen. Ta en dag i taget. Köra olika sorters träning. Se om glädjen att köra tunga lyft med dem, finns kvar ännu efter några veckor. Kanske månader? Finns den det, då fortsätter jag. Finns den inte, då får jag se vad jag gör. Men just nu tänker jag njuta av den här känslan som jag känner kring träning. För den är inte självklar, den är egentligen långt ifrån det.

Testar något nytt på träningsfronten

Hej kära ni! Först och främst vill jag säga ett stort tack för alla peppiga ord och grattisar som jag fått sedan i söndags när jag berättade om lägenheten. Så kul att få glädjas tillsammans! Jag hade egentligen tänkt berätta tidigare men vågade inte eftersom jag var så rädd att något skulle gå snett på vägen. Nu när jag flyttat känner jag mig lugn och därmed kändes det som ett toppen tillfälle att berätta den stora nyheten!  

En gammal bild från ett träningspass år 2016 när jag kände mig riktigt stark. Minns att jag det året lyfte riktigt bra på maxtesterna, så härlig känsla.

En gammal bild från ett träningspass år 2016 när jag kände mig riktigt stark. Minns att jag det året lyfte riktigt bra på maxtesterna, så härlig känsla.

Från en stor nyhet till något annat nytt. Jag har haft lite svårt att hitta någon alternativ träningsform till mina vanliga styrketräningspass och löprundor. Visst har jag en massa olika träningsprogram och pass i huvudet men inget av dem har riktigt lockat.  För mig är det viktigt att träna det som känns roligt och att träningen aldrig ska kännas som ett måste eller som något jag bara plågar mig igenom. Visst kan det ibland kännas riktigt tjatigt att dra sig till gymet men väl på plats vill jag att åtminstone de flesta träningspass ska kännas roliga.

När jag köpte mitt gymkort valde jag ett kort som ger mig tillgång till alla SATS & Elixia gym i Norden. Jag valde endast gymträning eftersom jag alltid haft lite emot vanliga gruppträningar. Visst gillar jag att träna i grupp men de styrda passen har helt enkelt aldrig riktigt känts som min grej. När jag ännu elitidrottade kunde jag inte riktigt gå på gruppträningar eftersom jag hade ett välplanerat träningsschema som jag följde. Nu har jag dock senaste tiden blivit lite nyfiken på gruppträning och skulle vilja införa det som omväxling till min vanliga träning.

Orutinerad gruppasstränare som jag är, fattade jag inte att man skulle spara lappen så jag skrynklade fint ihop den till en boll tills jag insåg att den skulle ges till instruktören. Försökte räta ut den så mycket det gick, hehe.

Orutinerad gruppasstränare som jag är, fattade jag inte att man skulle spara lappen så jag skrynklade fint ihop den till en boll tills jag insåg att den skulle ges till instruktören. Försökte räta ut den så mycket det gick, hehe.

Komplettera styrketräning och löprundor med gruppträning

I går gick jag på mitt första gruppträningspass på flera, flera år vilket visade sig vara en riktig hit! Jag valde ett kort pass på 30 minuter som hette Bootylicious. Måste erkänna att bara namnet gjorde att jag nästan var påväg att ångra mig direkt men jag ville verkligen ge det en chans.

Under passets gång kände jag mig inte riktigt hemma där bland den dunkande musiken och instruktören som skrek i högtalarna. Samtidigt gillade jag verkligen passet som var riktigt svettigt och roligt. Inget superjobbigt träningspass men skulle kunna fungera utmärkt på de dagar man inte riktigt orkar träna men ändå har lust. Eftersom passet var överraskande roligt gjorde det att jag nu går i valet och kvalet om jag ska uppgradera mitt kort till att även inkludera gruppträning. Tänkte prova ett en timmes pass i morgon för att lite hjälpa till i min beslutsångest.

Fördelen för mig med gruppträning är att det skulle vara en riktigt härlig variation till min vanliga gymträning som nuförtiden kan bli lite ensam när man inte längre har ett team man tränar med. Det viktigaste för mig är att hitta sådana gruppträningspass som inte är för lätta och inte heller sådär överdrivet tjoande glada vart man hoppar åt alla håll och kanter. Jag vill att det ska vara jobbigt och roligt omvartannat. Att det ska bränna i musklerna, ibland kännas som att man inte fixar det och vara utmanande. Att känslan efteråt ska vara lika oslagbar som den är efter ett träningspass och att instruktörerna är kunniga, peppande och seriösa.

Brukar du gå på gruppträningspass? Vilka pass är dina favoriter?

PS. Hände en galen grej! Precis när jag tryckt på publicera fick jag ett mail av Elixia där de stod att de ger mig en månad gratis grupptimmar som en kickstart på året. Hur sjuk tajming?! Antingen är det någon i personalen som är blixtsnabb på att läsa mina inlägg (inte så troligt kanske hehe) eller så var detta beviset jag behövde för att ta steget :D

Svårt att få till träningspass och att upprätthålla motivationen? - Sänk ribban!

Kan du ibland uppleva att du inte har tid för träning? Att du lätt tappar motivationen för att träna? Eller att det känns som att det krävs så mycket för att kunna träna vilket leder till att ribban känns alltför hög och du därmed låter bli att träna helt och hållet?

Jag tror detta är väldigt vanliga känslor kopplade till träning och därför skriver jag detta inlägg i dag för att förhoppningsvis få dig på andra tankar och hjälpa dig att upprätthålla din träningsmotivation!

Svårt att få till träningsmotivationen

Bildkälla

Jag tror att man lätt känner att man inte har tid för träning helt enkelt för att man lagt ribban alldeles för högt. Du kanske lagt upp ett mål som känns omöjligt att uppnå eller så har du fått för dig att det bara är minst en timmes träning som räknas och allt under det är för lite för att räknas som ett träningspass.

Minns du mitt inlägg Är din önskade livsstil realistisk med din verklighet? Där tog jag bland annat upp att man inte kan förvänta sig att hinna träna flera pass i veckan om man för tillfället lever ett väldigt hektiskt liv med alldeles för långa dagar. Att de målen vi lägger upp också måste vara realistiska.

Vad är det jag vill komma fram till? Jo helt enkelt: Sänk ribban.

Tips för att hitta tid till träning
Hitta träningsmotivationen

I dag var en dag jag egentligen inte hade så lust att träna, men jag drog mig till gymet ändå. Där körde jag ett ca. 50 minuter långt pass med fokus på överkropp. Det var helt enkelt det jag hade lust med just i dag. 50 viktiga minuter för mitt egna välmåendes skull.

Varje träningsminut räknas

Jag tror att många tappar träningsmotivationen för att de upplever att de antingen inte har tid att träna eller helt enkelt inte lust att träna så långa pass. Oftast handlar det om en mental spärr där man lagt upp olika krav på sig själv angående hur mycket som är tillräckligt. Enligt mig finns det inget tillräckligt utan anser att varje minut av träning och motion räknas.

Ibland kanske du har världens lust att träna och kör ett riktigt långt och svettigt pass på gymet. En annan gång kanske du bara vill träna men inte har ork eller lust för ett långt pass. Då kan ett tjugo minuter långt intensivpass vara perfekt just den dagen. Var inte så hård mot dig själv. Strunta i åsikter om hur ett långt träningspass ska vara för att räknas och bara kör!

Kom också ihåg att berömma dig själv. Var stolt över att du tog dig till gymet och tog i allt vad du hade under ett halvtimmes långt pass. Var stolt över dig själv för att du krigade dig igenom ett löppass på en mil. Att du gjorde personrekord på gymet. Var stolt över dig själv för att du tog dig upp från soffan och gick en lång promenad. Var stolt över dig själv för att du prioriterar ditt välmående. Kom ihåg: Varje minut räknas.

Ps. Missa inte mitt inlägg Tips hur du får träningsmotivationen att hållas på topp!

Att övervinna en rädsla

Jag har aldrig gillat mörker. Tycker inte om att gå ensam ute när det är mörkt. Samtidigt är det något jag skulle vilja lära mig att göra, för det finns något som fascinerar mig med mörkret. Eller egentligen behöver jag inte lära mig att njuta av att gå ensam ute i mörkret men jag skulle vilja lära mig att uppskatta mörkret när man är flera.

IMG_0836.JPG

I fredags fick jag ett par nya löparskor av Laban som jag direkt ville iväg och prova. På lördagen snörde vi på oss skorna och drog ut och sprang. Det hade redan blivit riktigt mörkt och Laban föreslog att vi skulle springa i skogen. 

Jag sade lite motvilligt okej och så sprang vi mot skogen. När vi kom fram till stigen vi tänkte springa på bad Laban mig att inte tända lampan utan att jag istället skulle få uppleva något annat än vad jag är van vid. 

Efter det följde en halvtimmes löptur i skogen. Det var riktigt mörkt men samtidigt så häftigt. Jag har aldrig sprungit i sådant mörker och aldrig fått uppleva hur alla sinnen blir extra alerta i mörkret. Plötsligt kunde jag se konturer, löv och ja - allt mer detaljer. Även luktsinnet blev bättre och hörseln likaså. Under löpturens gång rullade benen på och det enda jag kunde koncentrera mig på var att behålla lugnet (fick lite småpanik med jämna mellanrum) och njuta av känslan när alla sinnen är extra känsliga. 

Samtidigt som jag både var stolt över mig själv för att jag vågade och tacksam till Laban som peppade mig att våga så tänkte jag på hur synd det är att man som kvinna måste vara så rädd att vistas utomhus i mörker. Fastän jag hade haft en lampa med mig så hade jag aldrig någonsin sprungit där själv. Jag hade inte kunnat njuta av det överhuvudtaget för det enda jag hade tänkt på var om någon skulle överfalla mig. Så sjuk värld vi lever i. 

Efteråt kände jag mig så pigg och fylld av positiva känslor. För man blir verkligen så energifylld av att öva på att övervinna en rädsla. Fastän det var läskigt var det också så otroligt häftigt. Fick även Laban att lova mig att vi snart ska göra det igen. Jag kommer aldrig våga springa ensam i mörkret och det känns helt okej, men jag hoppas att jag i framtiden kan njuta fullt ut av löpturerna i mörkret med Laban vid min sida.   

Har du sprungit i mörker och varit med om känslan när alla sinnen är sådär superalerta? 

EN FRÅGA JAG OFTA STÄLLER MIG

corinnetraning.jpg

Det finns en fråga som jag ofta ställer mig själv. Den handlar om idrott och allt jag lärt mig under mina år med träning och hela skidåkningslivet. I flera års tid omringade jag mig av idrott och allt vad det innebar. Jag tränade med fantastiskt duktiga elitidrottare och tränare. Träffade mentaltränare, fystränare, fysioterapeuter, massörer, teknik-kunniga, tyngdlyftare osv. Kunskapen runtomkring mig var enorm. 

När jag tycker något är intressant suger jag åt mig informationen som en svamp. Jag hade en fystränare vid namn Lars som var så fantastiskt duktig på träning och speciellt balans inom träning. Han lärde mig mycket, framförallt hur man kan bli stark och snabb utan att vara osmart. Hur man hittade balans.

corinnetraning.jpg
tarnaby.jpg

Nu har det snart gått två år sedan jag lämnade hela idrottscirkusen. I början behövde jag en paus, att få prata om något annat än idrott och hur du tränar optimalt. Få diskutera andra saker än återhämtning och resultat. Nu under den senaste tiden börjar jag dock längta tillbaka men på ett annat sätt.

Jag skulle vilja göra något av allt det jag lärt mig, av all den kunskap om idrott som jag har. Men jag vet inte vad. Så jag ställer mig ofta frågan hur jag kan använda mig av min kunskap och hur jag kan sprida den till de som vill höra. Jag tror absolut inte att jag vet och kan allt, men jag tror att jag kan ha kunskap som ändå är till nytta. Nu är bara frågan vad jag ska göra av den. 

DET ÄR DEN FÖRSTA VECKAN SOM ÄR VÄRST

sommarstockholm.jpg

Hej på er och trevlig söndag. Hoppas ni haft en fin helg. Här i Stockholm har det varit riktigt sommarväder, strålande solsken och så varmt att man kunnat gå i shorts, underbart. Idag ska vi snacka lite om träning tänkte jag. 

Om det är något jag märkt under de senaste två åren så är det att det är så lätt att skjuta upp träningen om man hamnat i en svacka och inte tränat på länge. Det som jag också märkt är att det är den första veckan som alltid är värst. Veckan när man gruvar sig lite extra inför varje pass och veckan som man är så nöjd när man kämpat sig igenom. Det som dock är väldigt positivt är att man efter den första veckan ganska snabbt hittar rutinen och så börjar träningen flyta på igen. 

sommarsolna.jpg

När man väl kommit igång lönar det sig att försöka hålla uppe motivationen och inte tappa rutinen. Annars blir det ju att man är tillbaka på steg ett igen några veckor senare. Jag rekommenderar verkligen att köra någon liknande utmaning med en kompis så som Våren bästa träningsutmaning som jag skrev om tidigare i veckan. Den har hjälpt åtminstone mig väldigt mycket. 

Jag har haft en svacka med träningen under våren men nu känner jag att jag kommit igång ordentligt och börjat få in en rutin. Nu tänker jag verkligen planera in träningspass varje vecka så att jag säkert inte tappar det igen. Det känns så härligt när man hittat rutinen igen. Jag märker också hur jag utvecklas för varje pass som går vilket ger en fin boost till motivationen.

Hur ligger du till med träningen? Upplever du också att den första veckan alltid är tyngst?

Vårens bästa träningsutmaning!

skogsglänta.jpg

För att jag ska hålla uppe motivationen för träning så behöver jag mål. De behöver inte vara att springa ett maraton, utan något som gör att har något att sträva efter. Denna månad har jag och Cessi kört igång en utmaning som jag vill dela med mig av till er. Jag tycker detta verkligen är ett fantastiskt bra koncept som jag därmed tagit mig friheten att kalla Vårens bästa träningsutmaning. 

Hur går utmaningen till?

Det du behöver är någon du gör utmaningen med. Det kan vara en kompis, din sambo eller en arbetskamrat - du bestämmer. Dessa riktlinjer gäller för utmaningen: 

1. Utmaningen går ut på att ni tillsammans ska uppnå ett visst antal kilometrar per vecka genom att springa, promenera eller cykla ihop dem. Det räknas inte att man går 200 meter till butiken utan de kilometrar som räknas måste vara i motionssyfte. Under kilometrarnas gång är det inte tillåtet att hela tiden stirra ner på mobilen utan nu gäller det att låta kroppen jobba och hjärnan vila. 

2. Bestäm ett gemensamt antal kilometrar ni ska uppnå under en veckas eller månads gång, till exempel 30, 40, 50 km etc. Lägg upp ett mål som är rimligt men inte för lätt. Vi kör per vecka för att vi tycker det kändes roligare, men ni kan också köra per månad om det känns lämpligare för er livsstil. 

3. Tillsammans samlar ni ihop kilometrarna. Antingen så att ni motionerar ihop eller på var sitt håll. Det viktiga är inte vem som samlar ihop mest kilometrar utan att ni peppar varandra till att gemensamt nå ert mål. Med Cessi har vi tänkt att vi ibland går ut och går tillsammans och ibland motionerar vi på skilda håll. 

4. Om ni klarat veckomålet får ni er belöning som ni kommit överens om innan veckan börjat. Det kan vara allt från att prova den nya glassorten till att besöka en restaurang ni länge skulle vilja besöka. "Belöningen" behöver inte vara stor och dyr, det är själva resan dit som är viktig och belöningen är mer ett bevis på att ni fixade det. 

Kom ihåg att detta är en utmaning som ska vara rolig. Det är inte en tävling utan en kul grej som man gör tillsammans. Träning är roligt och bra för oss men ibland kan det vara svårt att hitta motivationen till att träna. Att då utmana varandra och har gemensamma mål gör att man låter träningen få utrymme i vardagen och så kan man även peppa varandra om den andra känner sig låg och otaggad. Nu återstår bara frågan:

Vem utmanar du? 

TRÄNINGSGLÄDJE & UNISPORT

Jag ska tydligen vara försiktig med vad jag önskar för idag har det vräkt ner snö. Dock är det för varmt i luften så det blir till slask på en gång, men ändå. Hade det bara varit några minusgrader så hade vi haft ett magiskt vinterlandskap runtomkring oss. Nu har ju allt regnat bort men förutsättningarna fanns en kort stund i varje fall. Passade på att fota av julfönstret vid Stockmann när jag gick förbi där, ser ju så mysigt ut!

Idag har jag jobbat hela dagen,ska berätta mer om vad jag jobbar med om ett litet tag, måste bara fundera hur. Trivs verkligen med det jag börjat jobba med nu, känns som min grej.

Efter jobbet gick jag till Unisport och köpte mig ett 4-månaders gymkort! Väldigt förmånligt att träna där som studerande, uppskattas verkligen när man inte har världens största budget att leva på. Är det någon annan som tränar på Unisport? Gillar ni det och har ni några bra tips jag känna till?

Hade först tänkt köpa endast ett gymkort på ett annat gym, som inte skulle inkludera några gruppass men sen när jag tänkte efter, så kände jag att jag kanske ändå borde ge det en chans. Är ju verkligen så mycket roligare att träna i grupp än ensam. Eller egentligen är kombinationen av båda två bäst.

Gymmet är väldigt fräscht och fint och har verkligen allt jag behöver plus att det är tillräckligt stort. Gillar inte att trängas när man tränar. Har hittat ett så skönt flow med träningen nu och framförallt har jag hittat tillbaka träningsglädjen, som ju lyste med sin frånvaro efter att jag slutade min alpina karriär. Många av mina vänner tränar också på Unisport så jag hoppas man hittar tider ibland som man kunde träna tillsammans på. Så härligt att fyllas av träningsglädje! :)

TRÄNAR FÖR ATT MÅ BRA

Hej kära ni. I skrivande stund dricker jag en kopp kaffe och samlar energi för att ta mig till gymmet. Har varit i skolan nästan hela dagen och kom hem för en tid sedan. Den här veckan har jag haft väldigt långa dagar i skolan, så jag var tvungen att ta ledigt hela veckan från jobbet.

Trots långa dagar har veckan ändå varit väldigt återhämtande för mig eftersom jag kunnat fokusera fullt ut på bara skolan och bloggen. Känns som att denna vecka var välbehövlig för min energi. Har kommit in i ett bra träningsflow nu också så det är skönt. Tappade bort träningen lite i början av hösten och det märks nu när jag börjat träna igen. Får typ muskelvärk efter varje pass haha, men snart är jag back in business igen.

Jag mår som bäst när jag tränar regelbundet och har verkligen försökt ta mig tillbaka till att ha det som en rutin i min vardag. När jag ännu idrottade var jag van vid att träna kring åtta-tio pass per vecka, så tränar såklart väldigt olika nu jämfört med då. Nu känner jag mig nöjd och glad om jag får in några pass i veckan och när jag känner att kroppen känns pigg och fräsch. Ingen press och prestationsångest får rum här, utan jag vill bara känna att det är kul och att jag blir glad av att träna. Om jag inte tränar och rör på mig får jag ont överallt. Min kropp stelnar verkligen ihop då så det finns många saker som motiverar för träning. 


Trots en dipp i träningen nu på hösten så har jag ändå försökt att inte lägga så mycket fokus och energi på att det blivit så. Träning ska ju vara något kul och något som gör att du mår bra, inte något som stressar dig. Jag hör ofta människor som säger att de måste till gymmet, att de måste ut och springa och att de måste träna hit och dit. Jag förstår att det kan kännas så ibland, men viktigt ändå att försöka tänka att du vill träna, du vill gå på gymmet, du vill göra det för att du mår bra av det, för att det gynnar din hälsa.

Jag brukar ofta få frågan vad jag tränar, så tänkte att jag sku dela med mig av det som en avslutning till dagens inlägg. Just nu tränar jag yoga minst en gång i veckan. Älskar det. Därtill blir det gym något pass och så kondition av något slag. Ibland får jag även möjlighet att spela tennis med Pappa vilket jag ser som bonusträning, en väldigt kul sådan. Jag tränar endast på dagar då jag känner att jag har tid och energi. Som jag sa tidigare vill jag att det ska känna så kravlöst som möjligt.

Nä hörni, dags för mig att sluta och istället ta mig till gymet. Senare ikväll ska jag se Okänd Soldat på bio, det blir supermysigt. Minns inte när jag senast ens var på bio så det ska bli kul att gå idag. Hoppas ni får en magisk fredag och att ni fick lite inspiration till träning av detta inlägg. Kram ❤️