Världens mysigaste dag och riktigt läskig hemresa

Hej från Stockholm! Ber om ursäkt att det varit lite tyst här på bloggen under veckans gång. Att åka på roadtrip är verkligen superkul eftersom man kan hälsa på vänner som bor runtomkring i landet, men det tar också en del på krafterna att köra bil såpass mycket vilket gjort att det inte riktigt funnits varken tid eller ork att blogga. Nåväl, nu är jag hemma igen, körde in på gården vid 00.30 inatt vilket ändå kändes som en rätt så rimlig tid med tanke på att jag både hann ha en supermysig dag i går och körde 700 km ensam.

Bästa myset. <3

Bästa myset. <3

Bebismys, rabarberpaj och tacksamhet

I går åkte jag nämligen hem till min vän Elin och hennes familj. De har nyligen fått ett tillskott i familjen som jag fick träffa för första gången. Dessutom har deras äldre dotter hunnit växa till sig ordentligt sedan jag sist träffade henne så det kändes otrolig roligt att åka dit och hälsa på igen.

Jag spenderade hela dagen hos Elin & hennes familj. Mös i soffan och sjöng olika barnvisor. Åt två stora portioner rabarberpaj och några koppar kaffe på det. Gick på promenad längs med älven och pratade om allt som hänt senaste tiden. Hade mysstund i soffan med lillbebisen och byggde pussel tillsammans med äldre dottern.

sommarbilder_corinnegronholm-54.jpg

Jag har sagt det förut men jag måste ändå säga det igen. Jag känner en enorm tacksamhet och lycka att få lära känna och spendera tid med mina vänners barn. De är ju de allra dyrbaraste de har och att få vara ens en liten del av deras liv är stort för mig. Något jag aldrig tycker man ska underskatta.

När klockan började närma sig nästan middagstid påminde jag mig själv om att det var rätt så många mil hem som ännu skulle köras. Ni vet känslan när man har det så bra att man inte riktigt vill åka därifrån? Så kände jag igår. Trots det var det bara att sätta sig i bilen och påbörja bilresan hemåt, och vilken hemresa det blev.

sommarbilder_corinnegronholm-50.jpg

Nära frontalkrock och blixtar

Första timmarna på hemresan gick bra. Jag lyssnade på podcasts och några sommarprat. Sjöng med i låtarna och åt mandlar som jag köpt med mig. Ungefär vid halva vägen började det dock se riktigt mörkt ut på himmelen och bara några minuter senare bröt ett riktigt oväder loss. Jag kan berätta att man känner sig ganska liten i en bil när hela himmelen blixtrar och du hör hur åskan är precis ovanför. Dock är det ju inte farligt att köra bil när det åskar så kände mig ändå rätt så trygg.

När åskvädret gick över kröp sig mörkret på och ganska fort blev det riktigt mörkt. Då visade det sig att en del av motorvägen var avstängd och vi hänvisades in på några mindre vägar. Där och då började kaoset.

Eftersom vägen var ganska krokig och det var riktigt mörkt så körde jag i ganska lugn takt. Plötsligt ser jag en bil med varningssignaler komma emot mig i en kurva och mitt i kurvan svänger den av på MITT körfält och börjar köra rakt emot mig. Jag som kört riktigt mycket bil, varit med om ruskigt dåligt väder och väglag, hållit på att krocka med älgar och en gång suttit i en bil som körde rakt in i en isvägg fick vara med om något som till och med toppade rädslan jag känt under de tidigare gånger.

Bilen kom nämligen susandes i riktigt hård fart i mitt körfält och jag fick panikbromsa och köra ner på gräset vi vägkanten. Min bil stannade bara 1 meter framför en stolpe som fanns vid vägen. Bakom mig var också en bil som precis hann stanna innan den krockade in i mig. Jag blev riktigt skärrad och var tvungen att stanna och bara andas i några minuter efteråt. Fy alltså, riktigt obehaglig upplevelse.

sommarbilder_corinnegronholm-09.jpg

Resten av hemresan gick sedan rätt så smidigt trots att de stängde av båda körfälten flera gånger då det transporterades vindmöllor längs med vägen. Jag var dock bara glad av att fortfarande vara i liv och körde sedan i lugn takt hem. Kan konstatera att jag var riktigt lättad och nöjd när jag kröp ner under täcket på natten.

I morse kom sedan denna sötnos och hälsade på mig. Världens godaste hund. Nu har hon precis åkt hem till sin familj och jag väntar på Malin som ska komma över på middag. Vi ska laga svamprisotto med tryffelsmak. Hur gott låter inte det?