Systerkärlek och ett magiskt dygn

Vi möttes upp hemma hos Fammo. Drack en kopp kaffe tillsammans med henne och satte oss därefter i bilen. Åkte via mataffären. Handlade allt gott vi kom på. Räkor, fisk, grönsaker, färskpotatis och mörkrostat kaffe. En påse godis. Jordgubbar och ärtor. Packade båten och åkte ut mot en ö i skärgården. Jag och världens bästa syster.

public.jpeg

Men va? Syster? Tänker ni nu. Du har väl ingen syster? Det stämmer. Men hon känns som det, och jag tycker inte man behöver ha samma föräldrar för att få kalla varandra syster. Det tyckte vi inte heller när vi var i lågstadieåldern och kände att kusin var alldeles för distanserat. Vi ville båda ha en syster och tyckte att det ju egentligen inte var så svårt, vi kunde ju bara helt enkelt kalla varandra för det. Vi hade ju åtminstone lite gemensamma gener. Sedan dess har hon alltid varit min syster.

public.jpeg

Hon förstår mig på ett vis som väldigt få gör. Och jag kan slappna av i hennes sällskap på ett sätt jag kan göra med få. När vi kom fram till ön började vi prata och sedan följde ett dygn av prat och kvalitetstid. Djupa diskussioner, många skratt, minnen och tankar om livet. Långt efter midnatt la vi huvudet på kudden och så vaknade jag 10 timmar senare. Så lugn och varm i hjärtat att få sova bredvid henne.

public.jpeg

Förutom att prata badade vi såklart också bastu. Flera timmar. Vågade till och med doppa mig i det iskalla havet. Dessutom åt vi MAGISKT god mat. Lyssna nu på detta: Grillade räkor som vi marinerat i en örtmarinad, sallad, knyten med fisk och grönsaker. Gröt med jordgubbar, flera koppar kaffe osv. Dröm.

public.jpeg

I morse vaknade jag till färdigt lagad frukost. Varför smakar allt extra gott på landet? På eftermiddagen lämnade hon sedan av mig i hamnen och vi kramades hejdå efter ett magiskt dygn. <3