Hur hittar man motivationen till att studera?

Detta inlägg är ett reklamsamarbete med Studera i Helsingfors

Som ni vet har jag ett samarbete på gång med Studera i Helsingfors och vi har i tidigare inlägg gått igenom deras 9 stegs guide. I veckan har jag fått möjligheten att ställa några frågor åt deras studievägledare Helena, Azra och Mia, som de sedan svarat på. Frågor som jag tror att många av oss som vill börja studera, studerar eller precis blivit klara med studierna funderar på. Jag har berört ämnen som motivation till studierna, hur man hittar balans mellan skola och jobb samt vad man ska göra om man vill byta inriktning på sina studier. Jag hoppas dessa frågor kan vara till stor hjälp för dig som just nu går omkring och grubblar på stora frågor i livet. Redo? Då kör vi!

corinnegronholm-9501.jpg

När jag funderade på frågor att ställa vägledarna så tänkte jag på vad många i min omgivning verkar ha svårt att fixa. Det som känns som de vanligaste “problemen” är att antingen hitta motivationen till att studera eller att hitta balansen mellan jobb och studier. Just det här med balansen mellan studier och jobb är något jag kämpar med nästan varje dag. Därför kändes det nästan som ett måste att ställa några frågor om just det.

Hitta motivationen till att studera och den fina balansen mellan jobb och studier

Fråga: Många studeranden har svårt att hitta motivationen när de studerat i några år. Vad kan man göra för att hitta motivationen?

Det finns myter om motivation som det kan vara värt att fundera på. Många tänker på motivation som en egenskap, eller att motivation på något sätt bara plötsligt skulle ”komma till en” eller gå att koppla på utan att man gör något. Men motivationen går faktiskt att öva upp och den upprätthålls av att man är aktiv. Försök till exempel ställa dig själv frågor om det du läser och sen söka upp svar eller diskutera tillsammans med någon annan.

När en uppgift känns svår eller motbjudande, börja med att ställa dig själv de här frågorna:

  1. Har uppgiften en betydelse eller relevans för dig själv?

  2. Har du en tydlig uppfattning av kraven?

  3. Hur upplever du dina möjligheter att klara av uppgiften?


Om man upplever att en uppgift är irrelevant, otydlig och dessutom mycket svår så kan det vara svårt att ens komma igång. Vad kan man då göra åt detta? Börja med att skapa relevans, ta reda på kraven och öka ditt kunnande och din inställning till att kunna klara av uppgiften. Det kan hjälpa att prata med lärare eller med studiekompisar. Det kan också vara nyttigt att söka hjälp från studiehandledare eller studiepsykologen i den egna högskolan eller att kontakta en av vägledarna på Studera i Helsingfors. Kom också ihåg att motivationen går upp och ner för de allra flesta - också fast man sysslar med precis det som man vill.

Mia

Mia

Azra

Azra

Helena

Helena

Fråga: Hur hittar man balansen mellan studier och jobb, så att man orkar med båda delar?

Många studeranden är beroende av ett arbete på sidan om sina studier och då kan det bli svårt att både orka med studierna och jobbet när belastningen blir för stor. För de flesta är det inte ett alternativ att sluta jobba men istället kan man försöka hitta en så bra balans som möjligt mellan jobb och studierna. Så här rekommenderar vägledarna att göra:

Du kan börja med att fundera på de här sakerna:

  • Har du räknat ut exakt hur mycket du är tvungen att jobba per vecka/månad för att klara av nödvändiga utgifter?

  • Har du koll på vilka dina absolut nödvändiga utgifter är?

  • Finns det sådant du kan avstå ifrån just nu, kanske för en viss tid?

  • Hur flexibelt är ditt jobb: kan du påverka när och hur mycket du jobbar?

  • Är det möjligt att jobba mera en viss tid och mindre en annan beroende på studiesituationen?

  • Har du möjlighet att hitta ett jobb som kanske passar bättre ihop med studier?

  • Vet din arbetsgivare om att du studerar?

  • Händer det att du tackar ja till arbetsturer för att du har svårt att tacka nej, och inte för att du ekonomiskt har behov av att ta emot dem?

balansmellanjobbochstudier.jpg

8+8+8 regeln för en hållbar balans mellan jobb och studier

Fundera på hur ditt dygn ser ut. Hur många timmar per dygn går åt till studier och jobb, hur mycket sover du och hur mycket fritid har du? Enligt 8+8+8 ”regeln” ska 8h gå till sömn, 8h sammanlagt studier (inklusive självstudier) och jobb, och 8h fritid/egen tid.

Hur ser fördelningen ut för dig, och hur skulle du vilja att den ser ut? Vilka delar kan du påverka och vilka inte? Vad kan du göra för att acceptera de delar som du inte kan påverka? Kan du få bättre struktur på din dag? Vad blir konsekvenserna om du fortsätter som nu, respektive om du gör en förändring? Vad skulle vara en rimlig mängd studier för dig just nu?

Ibland beror stressen på att man inte sätter tid på sådant som är betydelsefullt för en själv. Förstås måste man också göra sånt som man inte vill eller som inte känns jätteviktigt, men om man sätter all energi på sådant man inte bryr sig om så kan det leda till en känsla av stress. En annan risk om man har för mycket att göra, är att man inte får något gjort när man väl ska studera, utan mest går omkring med dåligt samvete för allt som är ogjort.

Prokrastinering - En vanlig fälla för studeranden

Har du hört om prokrastinering? Det innebär att man skjuter upp något man planerat att göra utan en egentlig orsak, trots att det ger svårigheter för en själv, vilket är vanligt för de flesta. För högskolestuderande är det extra vanligt eftersom kraven, nivån på studierna och mängden självstudietid ökar. Om du känner att du ständigt tampas med detta och att det försvårar dina studier och ditt liv överlag kan det vara bra att söka hjälp.

balansmellanjobbochstudier.jpg

Kan man byta inriktning och vad måste man tänka på innan man gör det?

Fråga: Tänk er en studerande vi namn Anna som studerar till lärare men nu har märkt att det inte är rätt inriktning för henne och därmed funderar på att byta inriktning. Vad skulle ni rekommenderar Anna att göra och vad borde hon tänka på innan hon tar ett beslut?

Vi tycker att Anna borde börja med att fundera på vad det är som gör henne osäker på sitt studieval. Några frågor som hon kan fundera på är:

  • Ungefär när och i vilka sammanhang började känslan infinna sig?

  • Hur aktiv är du i studierna; går du på föreläsningar, deltar du i grupparbeten, gör du skriftliga uppgifter osv?

  • Måste det hela tiden kännas roligt? Hur mycket tid är du van med att använda på studier?

  • Har du studierutiner som hjälper dig att jobba vidare trots att det inte känns som att du har lust att studera den dagen?

  • Har du tagit reda på vilka andra inriktningar det finns?

  • Har du läst på om dem - vad de innebär, kursbeskrivningen, läroplanen - eller pratat med studerande och lärare om vad studierna går ut på?

Sedan rekommenderar vi att göra en lista på vad som får dig att känna att det inte är riktigt rätt för dig. Lista också orsaker på vad som gjorde att du valde som du valde. Jämför dessa. Analysera dina svar: Vad hittar du, vad är lika/olika?

Det kan vara bra att ha ett bollplank i form av en neutral person som kan hjälpa dig att se bortom horisonten. Man kan lätt fastna i sina egna tankar och inte ställa sig frågor som en utomstående kanske kommer på att fråga, dvs. det kan vara till stor hjälp att prata med en studievägledare på din högskola eller kontakta en av vägledarna på Studera i Helsingfors

balansmellanjobbochstudier-9540.jpg

Fråga: Vi fortsätter med Anna. Nu har hon kommit på att hon vill fortsätta studera på sin skola men en annan inriktning. Kan hon byta inriktning på skolan eller hur funkar det?

Överflyttning är ofta möjligt efter det första studieåret, men möjligheterna varierar beroende på vad du studerar. En juridikstuderande kan inte ansöka om överflyttning till medicin eller mediekultur. Det är däremot möjligt att ansöka om överflyttning från en yrkeshögskola till en annan om du studerar inom samma bransch.

Till exempel om du studerar teknik på Arcada kan du ansöka om att studera teknik på Novia. Det som är viktigt att komma ihåg är att det är en skild ansökningsprocess och att du inte blir automatiskt antagen. Inom fakulteten på högskolorna går det också att ansöka om överflyttning.  

De flesta högskolor ordnar ansökan om överflyttning via Studieinfo, men vissa kan ha interna överflyttningsprocesser. Det är viktigt att komma ihåg att olika högskolor har olika krav för överflyttning. Ofta krävs det studier i ämnet eller utbildningen du vill byta till. Om du är osäker på om du uppfyller kraven för överflyttning lönar det sig att kolla med personen som är ansvarig för utbildningen, till exempel en examensansvarig eller professor.

corinnegronholm.jpg

Sociala medier och koncentration - En svår kombination

Att koncentrera sig blir allt svårare för det flesta, vilket jag verkligen kan känna igen mig på. Om något är lite tråkigt tar jag lätt upp mobilen och gör något annat. Därför tyckte jag detta var ett ypperligt ämne att ta upp med studievägledarna för att få tips på vägen hur man kan göra för att hålla koncentrationen uppe när man studerar.

Fråga: Hur blir jag bättre på att koncentrera mig och därmed undviker att scrolla på sociala medier istället för att studera?

Det är förstås mycket individuellt vad som gör att man inte kan koncentrera sig, men först och främst kan det löna sig att se över hur du studerar. Har du metoder och strategier för ditt pluggande eller läser du alltid på samma sätt, typ från början till slut en-två gånger? Har du något sätt som du strukturerar det du läser för dig själv, eller försöker du bara ”hålla allt i huvudet”? Funderar du alls på hur och varför du läser eller vad du förväntar dig att få ut av texten? Planerar du din tid och funderar du på vad du vill lära dig, vad du har för förhandskunskap om ämnet eller hur du vet när du har lärt dig det du behöver?

Sättet att anteckna sitt lärande kan vara mekaniskt och ytligt och endast upprepa eller ”flytta” information från källan till egna anteckningar, utan att man egentligen lär sig något. Istället kan man göra skisser där man bearbetar den information som man tar från källan, så att informationen övergår till att bli kunskap som är betydelsefull för en själv, vilket leder till djupinlärning. Om man genom sitt sätt att anteckna bearbetar informationen har man alltså stöd  att kunna redogöra för helheten och förklara hur olika delar hänger ihop.

corinnegronholm-9523.jpg

Det är också viktigt att fundera på studiemiljön. För många är det svårt att studera hemma, eftersom det är lockande att börja syssla med något annat i stället. Det varierar förstås mycket från person till person och uppgiften, men för jämförelsens skull: när du ska laga mat är det bäst att vara i ett kök, och ska du motionera så är gymmet ett bättre alternativ än badrummet. Miljön har alltså betydelse för hur väl du utför aktiviteten.

Bra att tänka på för att upprätthålla koncentrationen

  • Välj en bra studiemiljö.

  • Fundera på vad du kan göra för att komma igång.

  • Skriv ner tydliga målsättningar för ditt arbete och dela varje steg i flera mindre delar.

  • Skriv ner den exakta tiden som du ska studera för dagen  i kalendern och säg åt andra att du är upptagen med studier under den tiden.

  • Bestäm på förhand hur du belönar dig själv efter studiepasset.

  • Öppna endast de sidor, dokument osv. som du behöver för att få uppgiften utförd.

  • Lägg undan telefonen och stäng av ljudet för aviseringar.

Bli klar med studierna i tid och hitta ett arbete efter studierna

Många i min ålder är på slutrakan med sina studier och det enda som återstår är kandidatavhandlingen, examensarbetet eller magisteravhandlingen. När man är så nära att bli klar känns det som att det blir lättare och lättare att skjuta upp skrivandet och istället göra något annat. Samtidigt som man skjuter upp arbetet har man hela tiden en liten stress i kroppen som påminner en om att man borde bli klar. Det här ville jag såklart fråga vägledarna om, speciellt då jag själv ska börja skriva på mitt arbete nu till hösten.

corinnegronholm-9592.jpg

Fråga: Jag jobbar samtidigt som jag skriver på mitt examensarbete och jag märker att jag inte får något gjort. Har ni tips på hur jag kan strukturera upp mitt arbete och komma vidare? Just nu känns det som att jag aldrig kommer bli klar.

Det är nyttigt att först få en uppfattning om vad din tid på riktigt går till (jämfört med vad du tror att den går till). Börja med att bokföra en veckas tidsanvändning. Gör t.ex. ett schema på papper eller i Excel med veckodagarna i spalter vågrätt från måndag-söndag och timmarna 00-24 lodrätt så att varje ruta är en timme. Bokför sedan dag för dag och timme för timme vad din tid gått åt till. Var ärlig och bokför hur det blev och inte hur du skulle vilja att det såg ut.

Efter att veckan har gått analyserar du din tidsanvändning: Fanns det sådant som överraskade dig? Fattas det något som du vill ha mer tid för? Finns det sådant du vill använda mindre tid på? Vad har du lärt dig från din tidsuppföljning som du kan beakta i din planering av tiden? Brukar du planera din tid någonstans? Använder du kalender? Hur långt framåt planerar du? Uppdaterar du din tidsplan enligt behov?

Markera i din kalender på förhand in vecka för vecka när (klockslag) och var (fundera ut bästa platsen för att få saken gjord) du jobbar med ditt examensarbete och vad du skall få gjort under den tiden. Planera in pauser och belöningar. Om det känns som att du stampar på stället, kontakta studievägledare eller studiepsykolog på din högskola eller en av oss vägledare på Studera i Helsingfors.

När man är klar med sina studier så är nästa steg att söka jobb, vilket ibland kan gå enkelt och andra gånger vara betydligt svårare. Jag tror att många studerande ställer sig frågan hur de ska hitta jobb efter studierna och därför tyckte jag att det var en toppen fråga att avsluta detta inlägg med.

corinnegronholm-9595.jpg

Fråga: Jag är snart utexaminerad och söker jobb. Nu hittar jag inga jobb som har med min studieinriktning att göra, hur ska jag hitta jobb?

Utbildningar startas för att det finns ett behov av personer med den kompetensen i arbetslivet. Lärare och utbildningsansvariga har gjort utredningar om var deras studenter kan placera sig efter studierna. Det kan löna sig att fråga dem om framtida arbetsmöjligheter. På högskolornas webbsidor finns ofta presentationer av utbildningarna och där nämns exempel på yrken som en person med en viss utbildning kan rikta in sig på. Där finns också viktiga nyckelord om utbildningen och vad du lär dig. Dessa nyckelord kan du också använda som sökord för att hitta jobbmöjligheter.

Tänk utanför boxen och våga söka jobb!

Om du har svårt att hitta jobb, eller om du gått en utbildning som inte leder till ett specifikt yrke, är det också bra att tänka kreativt och vara öppen för olika slags möjligheter. Om du studerat t.ex. medieanalys kan du kanske jobba med kommunikation, webbdesign, journalistik, projekthantering och allt möjligt annat där det behövs kunskaper och erfarenheter som just du fått under studietiden. Du behöver inte uppfylla precis alla kriterier som listas i en jobbannons för att söka jobbet! Det kan hända att du ändå är den mest lämpliga för jobbet. Vem som väljs till ett jobb baseras ofta på en kombination av personens utbildning, erfarenhet, motivation och hur bra hen kan tänkas passa i arbetsgemenskapen.

Läs jobbannonser på olika ställen: jobbsajter, företags och organisationers egna webbplatser, tidningar, facebook-grupper, LinkedIn m.m. Fundera vilka slags jobb som intresserar dig och hitta personer med sådana jobb på t.ex. LinkedIn. Kolla vilka erfarenheter och kompetenser de har och ta inspiration därifrån för att lyfta fram relevanta detaljer om dig själv då du söker jobb. Leta också personer med samma utbildningsbakgrund som du. Kolla vilken högskola de studerat vid och vilka slags projekt eller liknande de hållit på med. Vilken inriktning har de valt, eller har de flera? Du kan få många tips på sökord och möjliga arbetsplatser på det här sättet!

Ett annat bra tips är att prata med folk. Berätta att du letar efter ett nytt jobb och be vänner och bekanta meddela dig om de råkar höra om något intressant jobb som är ledigt!

corinnegronholm-9577.jpg

Det var ett gäng frågor som åtminstone jag tycker var skönt att få hjälp med. Hoppas du som läser också fick svar på saker du grubblar på. Stort tack till vägledarna på Studera i Helsingfors för genomtänkta och hjälpsamma svar.