Dagen jag nästan svimmade på yogapasset - Om när jag vågade trotsa rädslan

Jag stiger in i rummet. Känner värmen komma emot mig. I snart fyra års tid har jag besökt yogasalen, under de senaste två åren rätt så regelbundet. Rummet ger mig harmoni och jag vecklar ut min yogamatta och lägger mig ner på golvet. Blundar. Känner hur kroppen och hjärnan slappnar av. En mjuk röst säger att vi ska börja passet.

Efter bara några minuter börjar jag känna mig yr, något känns inte rätt. Äh, tänker jag och fortsätter köra på. “Kanske jag bara är ovan med värmen efter sommaren” försöker jag intala mig själv.

När det gått 45 minuter känns det som att jag skulle kunna spy och svimma vilken minut som helst. Hur jag än försöker ta det lugnt och lägga mig i barnets position för att slappna av, så försvinner det inte. Hela yogasalen snurrar och all harmoni jag någonsin känt är så långt borta som det bara går. Till sist klarar jag inte av det mer och rusar ut från salen mitt i passet.

ljusmedkrans.jpg

Skräckslagen slår jag mig ner på en stol utanför yogasalen och börjar hälla i mig vatten och tugga på några torkade frukter som yogastudion bjuder på. Yogan som alltid varit så härligt, jobbigt men aldrig obehagligt har plötsligt förvandlats till illamående och en rädsla. Världen börjar sakta men säkert kännas någorlunda normal igen och snurrandet börjar avta.

“Det kan bli så ibland” säger en av instruktörerna när jag berättar vad jag precis upplevt. Tydligen kan man vara med om att man drabbas av illamående och känner sig svimfärdig när man går på Hot Yoga och kroppen samtidigt kämpar mot kanske något virus eller liknande.

 Om en magisk yogadag som jag troligen aldrig kommer glömma. <3

Om en magisk yogadag som jag troligen aldrig kommer glömma. <3

Fastän jag alltid varit en sådan som aldrig låtit mig skrämmas och alltid kastat mig ut i backen igen efter krascher som resulterat i allvarliga hjärnskakningar och krossade knän, så sätter det sig någon spärr i huvudet på mig. Hur jag än försöker intala mig själv att det kommer gå bra, så vågar jag inte prova på nytt i rädslan om att nästa gång verkligen svimma på yogapasset.

Men i går tog jag till sist tag i mig själv, efter nästan två månaders uppehåll. Bokade in mig på en lätt timme med ganska mild värme. Tog mig igenom hela passet utan ett släng av illamående och plötsligt började yogasalen förvandlas tillbaka till det harmoniska. Jag klarade det. Det gick bra.

Vad lär vi oss av detta? Jo. Lyssna på din kropp, men våga också trotsa din rädsla. En obehaglig upplevelse kan sätta stora spår i ditt tankemönster och då är det så viktigt att våga trotsa rädslan och “ta sig upp i sadeln på nytt”. I de flesta fall visar det sig att du varit rädd helt i onödan. <3