Hobbyn ger rikedomar

img_2869
Den senaste tiden har jag pratat mycket om hobbyn med mina vänner som har fått barn. Det har alltid varit mina vänner som tagit upp diskussionen vilket gör mig väldigt glad för det är något jag gärna pratar om, dock gärna på den andras initiativ då detta kan vara ett känsligt ämne. För mig som bara har egen erfarenhet i att ha hobbyn, men inte har några barn brukar jag försöka att inte ha för mycket åsikter men ändå komma med mina synpunkter.

Jag är medveten om att alla familjer inte har möjlighet att låta sina barn prova på någon hobby. Detta tycker jag är otroligt ledsamt som än en gång visar hur orättvist det kan vara för vissa familjer jämfört med andra. Med det sagt vill jag idag skriva lite om mina tankar kring att ha hobbyn och att som barn få prova på olika hobbyn. Samtidigt vill jag även ta fram några saker att tänka på när en hobby börjar bli seriös. Jag vill påminna om att detta endast är mina personliga åsikter och att varken jag eller någon annan kan döma vad som är rätt eller fel. Det jag tar upp är mest riktat till att ha hobbyn som barn, men en del punkter passar självklart även in i vuxen ålder när man funderar på att börja en hobby.

IMG_1208  img_1115

Enda sedan jag var riktig liten har jag fått prova på olika hobbyn. Jag har åkt slalom ( surprise), seglat, dansat, hållit på med rytmisk gymnastik, sjungit, spelat violin, spelat piano, spelat tennis och friidrottat samt spelat fotboll. Tilläggas bör dock att min karriär som friidrottare och fotbollsspelare existerade i max 2 månader men provade gjorde jag i varje fall!

Om man har möjlighet tycker jag att den bästa gåvan man kan ge sitt barn är att låta hen prova på någon hobby. Jag är så tacksam för att mina föräldrar lät mig prova på alla dessa hobbyn. Från varje hobby har jag lärt mig något och tagit med det som en erfarenhet. Alpin skidåkning förvandlades ju från en hobby till en heltids sysselsättning vilket ju gett mig hur mycket som helst här i livet.

Men varför är hobbyn så bra tänker ni kanske nu. Enligt mig är hobbyn bra av så otroligt många orsaker. Här listar jag några:

- Du lär dig något nytt
- Du lär känna nya människor och kan få kompisar för livet
- Du lär dig ta ansvar
- Om du håller på med en idrott lär du dig kroppshantering samt får bra med motion
- Du sitter mindre framför dator och telefon och spenderar istället på ett mer utvecklande sätt
- Du får erfarenhet du kan ha stor nytta av i framtiden. T.ex. har jag fått flera av mina jobb pga. jag hållit på med en hobby som gett en fördel i jobbsammanhanget. Som exempel kan tas mitt jobb på Folkhälsan där jag har hand om seglingslägren.

Som exempel vill jag ta den rytmiska gymnastiken jag höll på med fram tills jag var kanske 12-13 år? Där lärde jag mig kontrollera min kropp, lärde mig röra mig i takt med musiken samt fick ett bra rörelsemönster då vi både stretchade och övade på rörlighet på ett kontrollerat sätt. Även i denna dag har jag hjälp av gymnastiken. Fastän jag blivit rätt dålig på att stretcha är jag ändå ganska vig. Jag har kontroll på min kropp och kan forfarande hjula och göra rondater med fart.

Som en liten parentes kan vi ta upp en solig sommardag för väldigt många år sedan. Jag satt på balkongräcket till vår balkong på landet och råkade då tappa balansen så jag föll rakt bakåt ner mot berget. Min första reflex var att göra en volt bakåt för att landa mer kontrollerat. Landade gjorde jag, dock inte på huvudet eller nacken utan på ett mer kontrollerat sätt men på ett stenhårt berg. Ont gjorde det, ont så tusan och tårarna bara sprutade. Än i denna dag tror vi med hela familjen att den olyckan kunde ha blivit så mycket värre om inte jag hållit på med gymnastik och lärt mig göra plötsliga rörelser.

IMG_8796
När vi ändå håller på kan vi ta upp seglingen också. Jag ska vara ärlig och säga att segling inte var min favorithobby, det var lite för långsamt för min del. Däremot var kompisarna som höll på med segling helt underbara vilket gjorde att jag seglade 80% för att få träffa kompisar och 20% för själva seglingens skull. Inget fel med det heller. Havet och skärgården har alltid stått mig varmt om hjärtat så jag tyckte det var ett ypperligt ställa att umgås på. När jag till slut valde att sluta med seglingen var jag väldigt orolig för att jag skulle tappa kontakten med mina vänner. Under åren har jag hållit kontakten med en del av seglarna, tappat kontakten med en del, och tagit upp kontakten med andra! Hur roligt är inte det!

Eftersom alpinskidåkning snabbt blev seriöst lärde jag mig att resa för mig själv, att ta hand om mig själv, för att inte tala om att flytta hemifrån och bli självständig vid 16års åldern. Dock är det ju få som börjar göra sin hobby på elitnivå så detta scenario är ju inte lika vanligt.

wp-1474828746387.jpg

Hobbyn är roligt och ger mycket erfarenhet, men finns det någon nackdel med hobbyn?
De vänner som jag har pratat med har funderat mycket kring hur seriös en hobby ska vara. Speciellt på gymnastiksidan verkar satsningen nuförtiden vara väldigt intensiv och stor från ung ålder. 5-6 åringar kan ha obligatoriska träningar hela fyra gånger i veckan.

Det som oroar mig är att många hobbyn blir för seriösa i för ung ålder. Hobbyn ska vara roligt, det ska vara roligt att röra på sig och man ska få prata lite under träningens gång. Jag minns till exempel hur roligt vi hade det på våra rytmiska gymnastik träningar. Ibland blev vi bjuden på något gott och ibland lekte vi lite mer och tränade på rörelser lite mindre. Vi gjorde sådant som var roligt och glömde bort att vi rörde på oss samtidigt. Ingen brydde sig om någons mage putade lite eller om inte alla kom i spagat. Viktigast var glädjen och att vi försökte vårt bästa.

Såhär i efterhand har jag tänkt mycket kring min alpina satsning i ung ålder. Enda sedan start har skidåkningen varit min grej. Det har aldrig varit mamma och pappas vilja att jag ska åka skidor utan min egen, vilket jag tycker är väldigt viktigt. Man ska hålla på med en hobby för att man själv vill, inte för att föräldrarna eller någon annan vill. Är inte en hobby rolig så tycker jag man ska byta istället för att det blir ledsna miner varje gång som det är dags för träning.

Från relativt ung ålder började mina tränare lägga in mycket styrketräning med vikter. Såhär i efterhand har vi diskuterat med mamma om ifall det var lite väl tidigt. Lätt att vara efterklok men jag skulle verkligen rekommendera alla föräldrar att tänka en extra gång innan ni låter era unga barn börja träna styrka med vikter. Att träna styrka med hjälp av sin egna kropp är minst lika bra och mycket skonsammare för en växande kropp.

Innan denna text börjar bli för flummig är det dags att avsluta. Det jag vill säga är: Om du har möjlighet, låt då dina barn ha en hobby! Men se till att barnet gör hobbyn för sin egna skull och inte för någon annans. Hör med barnet, är hobbyn rolig? Fortsätt. Är hobbyn inte alls roligt? Byt.
Sist men inte minst tycker jag man ska fundera på hur intensiv en hobby ska vara. Vill man lära sig dansa bara för att det är roligt? Då kanske en träningsgrupp är bättre än en tävlingsgrupp. Det var allt för mig denna gång, ha det bra :)