Försöker göra rätt

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Först tänkte jag inte skriva något alls, utan bara försöka virra runt ämnet för att sedan låtsas som inget hänt, men sedan ändrade jag mig och tänkte bara varför inte. Allt jag skriver här på bloggen kommer rakt från mig och mitt hjärta. Jag får inte betalt för att skriva något utan jag gör det endast för att jag tycker det är kul. Att veta att ni nu börjar vara rätt många som kikar in här varje dag gör ju det bara ännu roligare.  Okej nu låter det som om det är jättehemska grejer pågång, så är det inte.

Om vi nu ska ta oss fram till ämnet, så är grejen den, att jag just nu sitter på ett tåg påväg till Tärnaby. Jag är inte skadad, inte sjuk utan bara rejält sliten i kroppen. I början av lägret kunde jag pusha mig själv och åkningen stämde riktigt bra. Nu sista dagarna har jag fått till rätt bra åk tills alla krafter varit borta, ju fler dagar som gått desto mindre energi har jag börjat dagen med. Problemet är inte att jag skulle ha dålig kondition eller vara svag, utan det är helt enkelt konsekvenser från min gamla överträning som spökar i kroppen. Jag kan känna mig riktigt pigg i huvudet men mina ben kan vara så trötta att det gör ont. Igår kände jag att för många " varningssignaler" i min kropp lyste och tillsammas med Lars, min läkare Harri och mina tränare kom vi fram till att det är bättre att jag åker hem. Detta beslut var mitt, ingen annan kan säga åt mig exakt vad jag ska göra, men såklart värderar jag deras åsikter väldigt högt. Jag och Lasse hade igår ett långt skypesamtal där vi listade upp olika plus och minus med att stanna och åka osv. Orsaken varför jag valde att åka hem tidigare är rätt tydliga:
- Vi är igång tidigt och det är inte värt att trötta ut kroppen totalt och sedan tvingas vila. I november vill jag fortfarande vara pigg och explosiv, inte sängliggande och ledsen.

Jag hoppas detta val var rätt val i denna stund. Det var inget lätt beslut, krävdes mycket grubblande från min del, men jag känner att det var rätt. Nu kommer jag vara i Tärnaby till det är dags för läger nummer 2, den 20 September. Åka skidor kommer jag hinna så nu gäller det att under denna period återhämta mig, köra mycket fys och sedan vara fit for fight på nästa läger. Det som detta läger än en gång bevisat mig är att jag älskar skidåkning och att jag ska fortsätta kämpa mot mina mål. Det finns inget annat jag vill göra än att tävla i alpint, drömmen att ta mig upp till världscupen blir bara tydligare.
Tänka smart och långsiktigt det är det som kommer få mig att utvecklas ännu mera och därmed vara så galet stark och snabb i vinter.
Om ni har några åsikter eller frågor, tveka inte att skriva :)

Tietokonesta loppuu kohta akku, suomenkielinen teksti tulee mahdollisimman pian!